Runt om i Stockholm pågår ständigt en jakt på att identifiera och åtgärda skador som uppkommit på vägar och andra ytor som belagts med asfalt. Asfalt är ett tåligt och flexibelt material och det är förstahandsvalet när det kommer till hårdgörning av ytor, men det utsätts också för hård belastning i form av trafik och klimat. I Stockholm är det kommunen som ansvarar för gatunätet och de allmänna ytor som belagts med asfalt. För innergårdar står fastighetsägare för underhållet och det sköts vanligen av en fastighetsförvaltare.
Man brukar skilja på naturpåverkan och mänsklig påverkan. Naturpåverkan är det slitage som naturligt uppkommer på asfalt, dels genom tidens gång och dels genom årstidernas växlingar. Ju äldre asfalten blir, desto torrare och skörare blir den. En tungt trafikerad väg kan behöva en helt ny beläggning efter ungefär tio år, medan underhåll av asfalten behöver ske betydligt oftare än så. På en innergård som sköts om allt eftersom, räcker det oftast med en ny asfaltering vart tjugonde år ungefär.
Framför allt är det vintertid som mycket sker som påverkar asfalten negativt. När tjälen går ner i marken expanderar markvolymen under vägen och kan orsaka sprickor och ojämnheter. Ju mer vatten som tränger ner i vägen via sprickor och ojämnheter, desto större blir tjällyftningen. Det är alltså en ond cirkel som skapas, där tjälen orsaka sprickor, som i sin tur orsakar mer tjäle, osv. Större stenblock som grävts ner i väggrunden kan också röra sig mot ytan, så kallad blockuppfrysning. Sprickor som uppstår måste tätas med ny asfalt, oftast läggs ett nytt lager ut över det berörda området. Ojämnheter kan ibland kräva att man river upp asfaltslagret och åtgärdar de förstärkande och bärande delarna av vägen, såsom block och förstärkningslager.
Ju mer dubbdäck som används, desto större blir slitaget på vägen, vilket såklart skapar problem vintertid, då många i Stockholm och resten av landet använder dubbdäck på bilarna för att kunna färdas säkert. Men även vanliga däck orsakar med tiden stort slitage i form av hjulspår och nednötta vägpartier. Även här är det fläckvis underhåll med ny asfalt som gäller. Åtgärdas inte problemen med en gång riskerar de att bli ännu större och därmed även underhållet, så det gäller för den som ansvarar för underhåller att vara på tårna. Stockholms gator och Sveriges vägar inspekteras regelbundet och även allmänheten brukar vara behjälplig med tips på asfalterade ytor som behöver underhåll snarast.
Samma problem som med vägar uppstår förstås även på andra asfalterade ytor, som skolgårdar, parkeringsplatser och innergårdar till exempel. Dock tar ju slitaget längre tid. Ett vanligt problem är marksättningar som orsakar nedsänkta partier där regnvatten samlas. Vid hårt väder kan sådana områden bilda veritabla sjöar, något som kan vara livsfarligt på till exempel en skolgård. Ständig vaksamhet och underhåll av problemområden är därför minst lika viktigt på denna typ av ytor.
Trot de problem som kan uppstå är asfalt ändå det vanligaste materialet för hårdgörning av ytor, och kommer antagligen att så förbli. Det är helt och hållet återvinningsbart och har ingen miljöpåverkan utom vid tillverkningen. På skolgårdar och förskolor håller det dock på att konkurreras ut av olika typer av gummimaterial, som helt enkelt är lite skönare att trilla omkull på. Och det kanske är lika bra. Har du problem med asfaltsytor på exempelvis din garageuppfart gör du rätt i att kontakta ett proffs på asfaltsarbeten i Stockholm snarast möjligt. Upptäcker du problem när du är ute och kör i Stockholm gör du bäst i att slå en signal till gatukontoret. Läs mer om ett företag som utför asfaltering i Stockholm på: asfaltstockholm.se.